Jag trodde att den var på väg, meteorologiskt har den ju kommit men jag väntade på att dom första vårtecknen skulle börja dyka upp, då framförallt blommorna. Med tanke på att Vårtecken är månadens ord så är det ju extra efterlängtat och nu har jag förhoppningen om att det kommer att ske.
All den snö som plötsligt fick för sig att dala ner och fick både den klubb jag tillhör och andra klubbar att ställa in tänkta tävlingar är nu nästan borta. Solen har tittat fram hela dagen idag och det har varit ett riktigt vårväder, det härliga fågelkvittret har jag fått klara mig utan men jag har åtminstone sett dom genom fönstret. Ligger inomhus med en förkylning och tycker synd om mig själv.
Ära blev oförskämt lycklig över snön och for omkring som den barnrumpa hon är trotts nyligen fyllda 11 år. Och det där med att pensionera henne är lagt på is, har anmält till tävling i juni och det är inte långt borta. Så innan dess skall vi hinna med lite uppdateringar ihop med tränings kompisarna för bästa fröken Monica Henriksson.
Och jag lyckades äntligen få se Mandarinanden, vilken lycka! 💕 Den har varit ett efterlängtat mål att få se och inte nog med det jag fick den på bild också, det kommer jag att leva väldigt länge på. När jag och Ära hade en foto runda så fick jag se en snö dränkt gran som såg ut som skriet, skall se om jag har ork och lust någon dag att leka lite med den i Photoshop.
Nu hoppas jag att helgerna framöver har fint väder så att jag slipper försöka plocka in våren för att kunna få något foto denna månaden, för så här långt är det tomt på vår foton.
