Blogg

Lugn och ro på djurpensionatet

Priviligerad som jag är så smög jag in mina hundar på panget efter kl 6 i måndags.
Pensionatsägarinnan hade natta rastat sent och tänkte sig en sovmorgon då hon inte hade några kunder som skulle komma eller gå på morgonen.
Efter att ha satt mina små hjärtegryn i var sin box så smög jag ut igen, jag stannade till utefter vägen för att lyssna så att det var tyst på panget, och det var det.
När jag kommit utom hörhåll satte Ära igång som om hon trodde det var SM i att ta sig in på operan.
Och hon fick flertalat av dom övriga gästerna att stämma in i sången.
Den morgonen rastade ägarinnan i pyjamas och kängor.
 
På tisdagen var hjärtegrynen åter på panget och då jag var väldigt sent hemma så gick jag in själv för att hämta dom och möttes av åsynen av Äras Biabädd som ägarinnan ställt innanför dörren.
Och på den låg även Äras sele, inte direkt vad jag väntat mig.
 
 
 
Som uppfödare till detta hjärtegryn är det nog dags att byta telefonnummer och adress för när som helst kan det stå en bur i pansarplåt med innehåll på trappen till nuvarande adress 🙂